måndag 5 oktober 2015

Kalvkind Strindberg och knödelsallad



Man brukar mest bräsera kalvkinder i rödvin. Kalvkinder är ö h t en mycket fin styckningsdetalj, som man måste beställa. Dessutom var den väldigt billig hos min slaktare. En kalvkind räcker till en inte alltför stor portion. Den väger drygt 100 g. Men nu hade jag ju redan slängt kalvkinderna i vatten, så det var ju inget tema att bryna och bräsera. Då kollade jag på internet och hittade ett recept som verkade österrikiskt. Man ska alltså panera det kokta köttet. Dessutom bestämde jag mig för att panera det à la Strindberg.

Bred senap (och pepparrot) på köttet, vänd det i mjöl, i ägg och i ströbröd. Stek det runt om i mycket fett (här skirat smör). Eftersom kalvkinder är rätt tjocka, så var jag litet orolig för att de skulle vara kalla inuti (inte råa, eftersom de var kokta, se föregående inlägg). Därför tog jag ut dem i god tid ur kylskåpet före stekningen.

Till detta serverade jag bl a knödelsallad. Fräs hackad lök och litet skinka / några bacontärningar. Skär knödlarna i lagom stora skivor. Gör en vinägrett och blanda alltihop. Låt stå och dra ett par timmar i kylskåp. Gurksalladen gjorde jag med rå gurka.

Kalvkinderna var väldigt möra och fina. En väldigt bra rätt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar