fredag 7 oktober 2016

Konservering av päron, björnbär, krusbär, rödbetor och potatis



Jag råkade hitta ett bortglömt päronträd i helgen, som det låg en massa fallfrukt runtomkring. Så av den icke-skadade fallfrukten samlade jag ihop ett par kilo och tog med mig för att göra lingonpäron. Bilden ovan visar några andra päron. Den här gången var päronen rätt så hårda och jag är fortfarande inte säker på om det blev något vettigt av dem. Nu presenterar jag receptet för vettiga päron: 

2 l lingonsylt
8 dl vatten
1 kg socker
ev. kryddning som kanelstång, kryddnejlikor, ingefära, timjan eller stjärnanis

Koka antingen de förberedda päronen (lägg de skalade päronen t ex i vatten med citronsaft så de inte mörknar) med övriga ingredienser och fyll allt hett i heta burkar och skruva på locket tätt. 
Eller:
Koka upp allt utom päronen, så att sockret löser sig. Skikta päronklyftor eller halvor, eller lägg ett par hela skalade med skaft i varje burk. Häll på lingonblandningen som kan vara avsvalnad. Sätt på lock och konservera i konserveringsapparat 30 minuter i 80° (enligt Vår Kokbok), 90° enligt min konserveringskokbok. Dock var päronen inte så där väldigt mjuka efteråt. Och det var de inte heller när de fick slinka med när jag konserverade bär. Så nu har de fått hänga med vid rödbetskonserveringen också och om inte det är bra, så får det duga ändå. Jag tror alltså att päronsorten och mognaden är mycket viktiga för konserveringsprocessen.

Ja, sen skulle det egentligen bli vaniljpäron, men istället tog jag vaniljsockerlagen till djupfrysta, tinade björnbär och krusbär. Dem har jag i o f s inte testat än, men det bör väl vara okej. 30 minuter i 80°
Vaniljlag:
3 l vatten
2 pressade citroner
2 kg socker
5 vaniljstänger, urkrafsade och medkokade.

Krusbären ska visst pickas innan de läggs i burkarna, så då gjorde jag det.

Så här på hösten brukar det finnas väldigt bra priser på säckar av olika grönsaker och rotsaker, så jag bestämde mig för att köpa en 3-kilossäck med rödbetor, en 10-kilossäck med potatis och en 5-kilossäck med lök. Lagringsmöjligheterna i vår källare är begränsade (för varmt för rotfrukter), så jag fick för mig att testa dels att lagra potatis i garaget och dels konservera potatis.

Rödbetorna konserverade jag enligt recept i Vår Kokbok, fast med kryddning som lagerblad, nejlikor, koriander, peppar osv. D v s först kokade jag dem med skal, skalade dem med engångshandskar och skar ut kulor med kuljärn. Sist 30 minuter 100°. Fast rödbetor håller sig rätt så bra bara i lagen. Rödbetsresterna som uppstår vid kuljärnshanteringen har jag stoppat i frysen. De kan bli soppa vid tillfälle.

Den minsta burken har testats. Potatisen var igenom och gick bra att steka. Vattnet var dock något grumligt. Bra smak. Efter stekningen märkte försökskaninen inte att det rörde sig om konserverad potatis.

Tillbaka till potatisen. Jag har forskat! Konserveringshandboken säger visserligen att potatis måste förkokas i 10 minuter, men på matforumet har de andra erfarenheter. Så här blev det:
Rätt så många fasta potatisar skar jag i klyftor och snitsade bort kanterna på (kanterna blev potatissoppa), som slottspotatis. Några potatisar skivades och några skars i kuber. Sedan ska potatisarna läggas i 3 sköljvatten för att få bort stärkelsen som gör vattnet grumligt, vilket i o f s är ett optiskt problem. Dessutom tog jag de minsta potatisarna, borstade dem, men skalade dem inte, för att konservera dem hela. Här är stärkelse inget problem. Skalpotatisen är tänkt för potatissallad.

Skikta potatis i burkarna. Det går alltså med rå potatis. Häll vatten över. Det ska vara 10 g salt per liter, tillsätt detta direkt i burkarna. Konservera i 100° i 120 minuter. En del säger 90 minuter, men det får bli en annan gång.

I alla fall fungerade det.

Löken ska jag försöka göra slut på utan att konservera den.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar